~Bryter samman~

Bryter samman...

Ilska. Hjärtesorg. Utnyttjad. Smärta.
Denna gång så vet jag inte vad jag ska ta mig till. Har försökt lagat mitt hjärta, om och om igen. När det väl är helt, så släpper du taget om mig. Du ljög. Rakt upp i ansiktet på mig. Fattar du inte hur mycket jag älskar dig? Det går inte och förklara i ord hur mycket jag älskar dig. Du är mitt allt. Utan dig är jag fan ingenting. När vi va "på G" igen, så började jag få hopp för oss. men sen säger du att du inte gillar mig. Vad fan kunde du inte ha sagt det från början istället? Det skulle ha svidit betydligt mindre ön detta. Jag går runt i cirklar och frågar mig själv "Är jag värd att leva? Vad ska jag ta mig till utan Marcus?" men inga svar från Gud får jag. Det gör ont i hela kroppen och skriva detta, jag bröt verkligen samman i natt. Det vet Crille, Madde och Jonas om. Fyfan, jag kunde knappt andas. Jag slog huvudet i väggen om och om igen istället för att skära mig. Kände mig så jävla dum i huvudet. Kände mig utnyttjad, dum, helt jävla patetisk. Jag älskar dig verkligen Marcus Johansson. Och nu vet jag inte vad jag ska ta mig till.
Varför?
När jag var med dig så kände jag mig älskad.
Nu känner jag mig hatad av alla.
Det var jag som svek dig, men nu svek du mig.
Ingen verkar gilla mig.
Bara när jag var tillsammans med dig.
Då var jag omtyckt.

"The pain is my love, and love is my drug."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0